Magnus Roth: det svenska socitetslejonet som föll i onåd
Den nigerianska kusten, som löper längs den ibland stormiga Guineabukten, är en vacker men knappast glamorös del av världen.
Ändå var det här den svenske fiskemagnaten Magnus Roth började sin karriär i början av 1980-talet, då han kånkade makrill och annan pelagisk fisk från slitna fartyg ut på sandiga kajer.
Från denna ödmjuka början steg Roth upp genom branschen och tillträdde styrelsebefattningar i ledande fiskeföretag i Norge och Ryssland.
Som en nu mycket rik man är Roths framgång den klassiska berättelsen om en "duktig ponke", men det betyder inte att allt har varit helt enkelt.
En stor del av svenskens karriär är fortfarande grumlig och detaljerna som har framkommit om hans affärer speglar en karaktär som inte är riktigt så uppriktig som han antyder.
Olika hästar för olika lopp
För en man som har spenderat sitt liv på att arbeta med fisk är det konstigt att den första skandalen i Roths karriär kretsade kring en helt annan ras – hans dotters prisbelönta ponny.
1999, efter att ha blivit rik på sitt övertagande av den norska fiskeindustrin, bestämde sig Roth för att köpa en häst från den tidigare olympiska ryttaren Morten Aasen.
Den unga hingsten, Poteen, var en present till hans äldsta dotter och kostade honom hisnande 37 500 pund.
När affären var klar gjorde Poteen den långa resan från Storbritannien till Norge.
Men Roth, den listiga affärsmannen, såg ett tillfälle att göra en betydande besparing och förklarade att Poteens värde bara var 5 000 pund.
Detta gjorde det möjligt för honom att slippa betala en stor del av momsen på transaktionen, och berövade därmed Norges statskassa på dess 25 %.
Olyckligtvis för Roth fungerade inte det tricket särskilt länge.
De norska skattemyndigheterna fick nys om affären och deras undersökning visade att han verkligen hade förfalskat importpapperen.
Roth dömdes följaktligen till flera hundra tusen kronor i böter och den norska tidningen, Aftenposten, fördömde Roth för hans försök till skatteflykt.
Men kanske förtjänade svensken lika mycket medlidande som förakt.
Som en person av anspråkslös härkomst är det troligt att Roth såg hästar som sin gyllene biljett till Norges sociala elit.
Man kan se framför sig hur Roth borstar Poteens man på Oslo Horse Show, och ger ett hoppfullt leende åt en aristokratisk eller kunglig åskådare.
Den skumma aktieägaren
Femton år senare var Roth inte längre en outsider.
I slutet av 2016 blev han styrelsemedlem i det enormt framgångsrika Song Bulk, ett norskt rederi som investerar i lågprisfartyg.
Roth var företagets näst största aktieägare och hans ursprungliga andel i Songa uppgick till hela 1 miljon dollar.
Allt verkade gå bra under 2019, fortfarande med Roth som innehavare av en betydande andel på 37 % i verksamheten.
Ändå visar Songas rapporter att Roths aktier i bolaget bara ett år senare hade spätts ut till noll.
Från en väsentlig del av företaget till en icke-ägande styrelsemedlem hade den skumma aktieägaren uppenbarligen fallit i onåd.
En gång fuskare...
Den skandinaviska pressen kunde inte förklara Roths snabba utträde från Songa, men ett reportage av den brittiske undersökande journalisten David Leppard har kastat mer ljus över det hela.
Enligt Leppard flyttade Roth sitt hemvist från Norge till Hong Kong 2014, och sedan till Lugano, Schweiz 2019, för att undgå att åtalas för skatteflykt av de norska myndigheterna.
Efter att ha försökt intervjua Roth i Lugano gjorde Leppard följande uttalande till Arctic TV, en rysk undersökande nyhetskanal.
"Jag upptäckte att herr Roth bodde i Norge i femton år, och efter att de norska skatte- och fiskemyndigheterna och norska medier började undersöka hans verksamhet lämnade han plötsligt Norge och bosatte sig i Hong Kong."
Det verkar som att hemvist i Norge inte längre var ett alternativ för Roth, och det är troligt att utredningarna av hans skatteangelägenheter innebar att hans delägande i Songa blev ohållbart.
Helt ensam till sjöss
Norges skattemyndigheter är uppenbarligen djupt misstänksamma mot Roths ekonomi, och det har drivit honom till i ett liv i rörelse, från ett skatteparadis till ett annat.
Man kan bara gissa sig till var fiskemagnaten kan hamna – kanske ligger en återkomst till Nigeria på bordet om Lugano inte fungerar.
Som ofta är fallet har listigheten och hänsynslösheten som tog svensken från stranden till styrelserummet också gjort att han fått det hett om öronen med lagen.
Om Roth inte lyckades charma det norska samhällets crème de la crème med en ponny på 40 000 pund kommer hans egensinniga redovisning sannolikt inte heller att göra det.